hej alla..!

det glädjer mig att folk fortsätter läsa och använder kommentarsfältet för att få tipsa/ventilera/kommentera.

Jag kämpar på härborta! I förrgår föll jag dit, rejält. En HEL burk Nutella.. det ni.. en hel burk! Usch.. det är ju som att svälja klister, det är så oerhört fettigt och sockrigt.. snipp snapp slut sa det. Morgonen efter hade jag fortfarande sockerrus, så jag stack ut och sprang en halvtimme innan frukost, vilket fick mig att känna mig mer balanserad. Jag slår dock inte på mig själv för det som hände. Jag kör vidare och försöker nu undvika att äta ensam. för jag har märkt att jag har två olika ätstilar. En social, när jag äter med mina vänner eller partner. Då äter jag lagom! Visserligen inga sparv-portioner, men inget onormalt. Då njuter jag av maten, och är så upptagen av att prata och skratta att jag inte hinner fokusera för mkt på maten som är kvar i kastrullen eller sådant.

Den andra ätstilen är den Ensamma. Då är jag uttråkad eller stressad, och råkar vara ensam där det finns mat. Då säger det bara TJOFF. Alltså tänker jag försöka förstärka den sociala ätstilen och ge den ensamma väldigt lite plats. Rent praktiskt innebär det väl att undvika att vara ensam hemma när man är hungrig, undvika att laga middag själv etc. Förr eller senare ska jag fixa det utan problem, men någonstans måste man börja. Känner mig motiverad, och ett stort skäl är denna blogg! För er som fortfarande hetsäter skulle jag vilja säga: kasta ut all hetsätningsmat! skit i att den kostar pengar, den kostar även er hälsa, psykiskt välmående och viktökning. Sen fyller ni upp skåpen med sånt man får äta obegränsat av: alla grönsaker tex. Jag har även massor med olika sorts knäckebröd hemma då jag får riktigt sug efter kolhydrater. Mjukt bröd aktar jag mig som attan för, det kan jag inte ha hemma. Halva striden är vunnen om maten inte ens FINNS i köket. Sen kan det även vara en ide' att ta med sig kontanter på morgonen istället för kreditkort, och bara så det räcker till lunch, transport och så vidare. Det ska helt enkelt vara krångligt och jobbigt att hetsäta. Det bästa är dock om man kan hitta en ätförebild som man kan anförtro sig åt, och sedan äta sina måltider ihop med denne.

Kämpa på därute, varje minut har man möjligheten att komma till insikt och ta beslut. Livet kan alltid bli bättre, det är aldrig försent!

kram